Denna sida är under uppbyggnad och har ej blivit faktagranskad - kan inehålla fel.

Vad är en blodgas?

Blodgas är ett blodprov som tas på en patient för att få reda på syra-bas rubbningar samt gaskoncentrationer i blodet. Oftast tas den arteriellt (ABG) men kan även tas venöst. Arteriell blodgas tas typiskt i arteria radialis, men kan även tas i arteria femoralis.

Varför tas en blodgas?

Blodgas tas för att ta reda på om patienten har en syra-basrubbning, samt ta reda på om patienten syresätter sig tillräckligt.

Hur tolkas en blodgas?

En systematisk tolkning av blodgasen ska göras. För att kunna göra detta är det bra att kunna normalvärdena för arteriella blodgaser. Det finns olika referensvärden, de vi använder på denna webbplats behöver inte vara de du ska använda. När vi tolkar en blodgas vill vi alltid svara på minst tre frågor:
1. Föreligger det en syra-basrubbning?
2. Varför finns det en syra-basrubbning?
3. Finns det någon kompensation för syra-basrubbningen?

1. Föreligger det en syra-basrubbning?

Den lättaste frågan att svara på. Som exempel träffar du en patient och får följande blodgas.

    Blodgasvärden
    pH  = 7.27
    pO2 = 15.0
    pCO2 = 4.8
    
    Elektrolytstatus
    BE = 1
    HCO3- = 24.0

För att kolla om en syra-basrubbning föreligger kollar vi helt enkelt på pH. Det ska ligga mellan 7.35-7.45. Är pH under 7.35 föreligger en acidemi (även fast det alltid kallas acidos). Är pH över 7.45 föreligger en alkalemi (även fast det alltid kallas alkalos). I exemplet kan vi se att pH ligger under gränsvärdet. Patienten är således sur, en acidos föreligger.

Blodgasvärden
    pH  = 7.27
    pO2 = 15.0
    pCO2 = 7.2
    
    Elektrolytstatus
    BE = 4
    HCO3- = 24.0

2. Nästa fråga vi vill besvara är varför föreligger en syra-basrubbning?

Vi får då börja med att förstå att det finns fyra olika processer vilka kan leda till förändringar i blodets pH. Dessa är förlust eller tillägg av syra, eller förlust eller tillägg av baser. Dessa kan härledas till två processer, metabola och respiratoriska. Vi vill kunna svara vilken av dessa två processer som orsakar syra-basrubbningen.

Om syra-basrubbningar uppstår på grund av respiratoriska orsaker kallas det respiratorisk acidos (surt) eller respiratorisk alkalos (basiskt).
Om syra-basrubbningar uppstår på grund av metabola orsaker kallas det för en metabol acidos (surt) eller metabol alkalos (basiskt).

Respiratoriska rubbningar

Vår kropps snabbaste svar på pH-förändringar i blodet är genom andningen. När vi andas kommer vi att andas ut koldioxid. Koldioxid gör vårt blod surt, så när vi andas ut koldioxid från blodet kommer pH att bli högre, blodet blir mer basiskt. För att se om det föreligger en respiratorisk rubbning kollar vi på pCO2. Om vi får en sjukdom som drabbar andningen kan detta leda till att för mycket koldioxid andas ut, eller att vi inte kan andas ut tillräckligt mycket koldioxid. Vid en respiratorisk acidos är blodet surt (under pH 7.35), eftersom vi inte andas ut tillräckligt med koldioxid. Detta kan bero på långsam andning (som vid exempelvis en opioidöverdos), lungödem, emfysem, KOL och andra sjukdomar. Vid en respiratorisk alkalos är blodet basiskt (pH över 7.45), eftersom vi andas ut för mycket koldioxid. Detta beror på hyperventilation, som kan bero på till exempel en panikattack eller stark smärta. Snabb andning gör att mer koldioxid andas ut, och blodet blir då mer basiskt. För att ta reda på om en rubbning är respiratorisk kollar vi på pCO2. Detta värde ska ligga mellan 4.7 och 6.0. Alltså: Om pH är under 7,35 och pCO2 är över 6.0 -> För mycket koldioxid i blodet pga att för lite andas ut -> Respiratorisk acidos Om pH är över 7,45 och pCO2 är under 4.7 -> För lite koldioxid i blodet på grund av att för mycket andas ut -> Respiratorisk alkalos I vårt exempel är pCO2 över gränsen, dvs det är en respiratorisk acidos.

Metabola rubbningar

Metabola rubbningar kan bero på till exempel kräkning eller diarré. För att avgöra om en metabol rubbning föreligger kollar vi på SBE (Standard base excess). Detta är förenklat sagt ett mått på koncentrationen baser i kroppen. SBE ska ligga mellan +/- 3. Om Base excess är över 3 och pH över 7.45 föreligger en metabol alkalos. Detta kan ske exempelvis vid upprepad kräkning, då HCL kommer lämna kroppen (syra lämnar kroppen). Om Base excess är under -3 och pH under 7.35 föreligger en metabol acidos. I vårt fall är BE 4, vilket innebär att ingen metabol rubbning föreligger (Men det ligger ju utanför gränsvärdet? Håll tillgodo till nästa punkt).

3. Föreligger det en kompensation?

Nästa steg blir att avgöra om kroppen har kompenserat för den aktuella syra-basrubbningen. Om rubbningen är respiratorisk kan kroppen kompensera metabolt. Om rubbningen istället är metabol kan kroppen kompensera respiratoriskt. Om rubbningen uppstår på grund av för mycket eller för lite pCO2 kommer kroppen kompensera med mer eller mindre BE. I exemplet ovan, har vi fastställt att rubbningen har uppstått på grund av för mycket pCO2 (respiratorisk acidos). För att se om den är metabolt kompenserad kollar vi om base excess drar åt det andra hållet. Då base excess är över 3, tillverkar kroppen extra mycket baser i ett försök att kompensera rubbningen. Då kroppen dock inte lyckas få pH att ligga inom referens är det bara en partiell kompensation, till skillnad från en komplett då pH ligger inom referens. Metabol kompensation tar mer än ett dygn för att uppstå, medans respiratorisk kompensation går omedelbart (sekunder-minuter). Svar: Således föreligger i fallet en respiratorisk acidos med partiell metabol kompensation.